Det är inte bara orättvist för pensionärer utan för både arbetslösa och föräldrar lediga. Ladda hem skattetabell 34 och se själv hur orättvis skatten är:
Se på Youtube förklaringen till blanketten:>>>http://www.youtube.com/watch?v=DzlJJGxMmUs
Sven-otto Littorin verkar vara avslöjad och Aftonbladet har tydligen sugit på en hemlighet om ett brott som han begått 2006 som en karamell tills det var rätt timing för att avslöja det.
Nu väntar jag med spänning hoppas jag att sanningen kommer fram snart om vad det är för person vi haft som arbetsmarknadsminister. I fyra år har svenska folket varit anklagade som fuskare och slöfockar medans man drivit dem till mass/långtidsarbetslöshet, bostadslöshet, socialbidragstagare, hungriga barn och utförsäkrade. Svårt sjuka människor som förnedrats till att söka jobb trots att det varit cancersjuka och som har drivits till att begå självmord pga omänskliga inhumana förhållande. Ett systemskifte till mänskligt lidande i 4 år som Sven-Otto Littorin är en av arkitekterna till.
För mig är det ett bevis på en total okänslighet, oduglighet och social okunnighet utan motstycke. Jag har förstått att han velat inför slaveri i Sverige år 2010. Ett klasssamhälle med utanförskap. I övrigt har jag inte förstått vad han pratat om eller vad han försökt åstadkomma med sin så kallade arbetsmarknadspolitik. Men så har han ju också ljugit om sina examina och utbildningar m.m. så det visar på vilken typ a person han är.
Tydligen gick det också bra att byta ut honom också från en dag till annan. Arbetsmarknadsfrågorna kunde tydligen Fredrik Reinfeldt och Anders Borg sköta med vänsterhanden. Sven-Otto Littorin har ju inte visat sig på länge och verkade inte heller saknad av någon. Jobben som ska vara den viktigaste frågan i valet var det även i valet 2006 finns egentligen inte på den dolda agendan. Ett misslyckande och en inkompetens eller en medveten politik där man kört arbetsmarknadspolitiken i diket. Hoppas nu att svenska folket förstår och genomskådar Moderaterna och den borgerliga Alliansen!
För fyra år sedan pratade de borgerliga partierna om en massarbetslöshet i landet. Då var arbetslösheten 6,1 procent. Nu är arbetslösheten nära 10 procent. Och regeringen verkar vara nöjd. Allt tal om massarbetslöshet är borta. Reinfeldt och Borg säger att allt är bra, att vi har klarat krisen väl. Lika nöjda är inte de nästan en halv miljon svenskar, som inte har ett jobb att gå till.
Regeringen säger att bara vi får fyra år till så ordnar det sig. De har räknat ut att då har man få ner arbetslösheten till 6,7 procent. Efter åtta år med en regering, som skulle fixa massarbetslösheten, skulle vi alltså vara tillbaka på ruta ett. Vad ska man med en sådan regering till? Inget, säger jag och röstar rött i höst.
Jag är allvarligt oroad för Socialdemokraterna som nu får rekordlågt stöd. Vad har hänt med sverige och varför finns det nästan bara borgerlig onyanserad propaganda som sprids speciellt i Stockholm. Individualismen har nu också smittat sig långt in i Socialdemokratin och vi ser hur ledande Socialdemokrater och skribenter sviker sina egna kompisar. Jag tycker inte de kan kalla sig Socialdemokrater längre. Varför sviker de då och vänder partiet ryggen som Lotta Gröning som gått till Expressen och enligt min syn blivit borgerlig och nu Stig-Björn Ljunggren socialdemokrat och statsvetare. Törs de inte vara Socialdemokrater längre?
Björn Ljunggren analys i Aftonbladet 5 juni från partikorridorerna om att väljarna saknar en tydlig konflikt värd att kämpa för luktar illa tycker jag. Det finns visst en tydlig stor skillnad i både politik och människosyn samt en tydlig konflikt. Klasssamhället är ju tillbaka och båten har kantrat när det gäller hur samhället hanterar gamla, sjuka, barn, pensionärer och arbetslösa. Det finns ett stort utanförskap och ingen arbetsmarknadspolitik längre. Medvetet har man stillasittande sett på hur arbetslösheten har ökat. De som finns i utanförskap får skylla sig själva och förtrycks med en så kallad arbetslinje dvs. ett utanförskap. Det är med piska som man bestraffar. Man vill ha ett klasssamhälle. Ingen inom borgerligheten talar om mänskliga värderingar och att det finns ett gemensamt intresse och ansvar för vårt samhälle som ser till att vi människor kan leva i harmoni med varandra. Att vi hanterar människor på ett värdigt sätt. Alla kan ju bli sjuka och arbetslösa. Alla har också varit unga och kommer att bli gamla och behöva vård en dag. Social forskning visar nu också tydligt på att jämlikhet och solidaritet lönar sig för alla i samhället både fattig som rik.
Stig-Björn Ljunggren påstår att Moderaterna ses som det nya arbetarpartiet och att S har blivit partiet för förlorarna, bidragstagarna som är färre och kanske inte orkar gå och rösta ens. Gör de det röstar de kanske på Sverigedemokraterna. Det är fruktansvärt av en Socialdemokrat att skriva så. Det är en ren provokation och manipulation för att få väljarna att gå och rösta borgeligt för då är de vinnare.
Dessutom påstår Stig-Björn Ljunggren att det visat sig att Vänsterpartiets är det svagaste kortet som gisslar samarbetet. När de rödgröna tog ombord vänstern gjorde man det omöjligt att locka borgerliga väljare. Han ifrågasätter Mona öppet och svärtar ner hela den Rödgröna Alliansen nu så kort tid innan valet.
Enligt min mening bidrar han själv till resultatet. Det är ju inte Mona som person vi ska rösta på den 19 september. Nej det är en politik med klara värderingar för ett samhälle som präglas av en positiv människosyn, solidaritet, jämlikhet och kvalité i välfärd. Ett sverige som skapar möjligheter för människor att förverkliga sig och ett sverige som åter igen kan bli framgångsrik inom forskning och utveckling och därmed få en konkurrensmässig industri på exportmarknaden. Det är det vi ska rösta på 19 september. Sluta fokusera på Mona sahlin och börja prata om det verkligheten vi lever i dag och hur samhället har förändrats till ett klasssamhälle de här fyra åren med den Borgerliga Allainsen, det är mer väsentligt. Mona kommer i alla fall bara bli en av flera ledare i en Rödgrön Allians. Men en Allians som ger ett brett starkt koncept för att bygga ett rättvist sverige för full sysselsättning.
Det finns en myt om att Socialdemokraterna är det parti som har styrt i sverige under vårat århundrande. Betongparti och gråsossar brukar man skämtsamt säga med en allvarlig undertoning.
Det är borgerlig propaganda och ingen sanning. Vi har nämligen under senaste århundradet haft flera konservativa statsministrar och borgerliga regeringar. I början a 1900 talet hade vi ett fattigt sverige med svält och statarsystem som de borgerliga hade skapat. Det var fackföreningsrörelsen och sedemera arbetarrörelsen som bröt marken för ett mer jämlikt sverige som byggde upp välfärden och folkhemmet som man brukar kalla det. Gemeneman och folket fick det bättre socialt, med löner, bostäder och en folkskola som höjde utbildningsnivån i sverige. Det var det som bl.a. gjorde att vi blev ett ledande industriland och en framgångsrik forskningsnation i världen.
Det konstiga är att det alltid varit kris då vi haft borgerligt styre vid rodet. Som t.ex. 90-tals krisen då Ann Vibble var finansminister och vi fick 500 % ränta. Nu är det kris igen och samma visa. Finanskris och kapitalismens kris. Ja hela det kapitalistiska ekonomiska systemet har kraschlandat. Jag tittade på Mikael Moores film om finanskrisens USA och blev chockad hur de hanterar hårt arbetande amerikaner. De vräker dem på dagen från sina hus på bar backe. Det får tom städa upp och bränna sina möbler mot avbetalning på sina skulder. En spikas tom in i sitt hus efter att banken konfiskerat egendommen. Nej det är inte bättre än hur ryssarna var mot sitt folk eller andra banditer.
Nu finns igen mycket att städa upp efter när den rödgröna alliansen vinner valet. Det är lite skillnad mot hur det var för den borgerliga alliansen som kom till dukat bord. Nu har det festat upp smörgåsbordet och börjat låna igen för att finansiera sina skattesänkningar till de rika för att på nytt bygga upp ett klasssamhälle. De rödgröna står nu starka att ta över tack o lov med ett vinnande koncept inom ekologins gränser “ett nytt grönt folkhem” som vi nu ska bygga sverige. Vi måste åter bli en vinnande nation och ett föregångsland kanske nu när det gåller miljö och jämlikhet.
Tittade på debatt om jämlikhet mellan könen med inriktning på jämlika löner. Det pratas precis som alltid och med goda intentioner att det vore ju bra om vi kunde åstadkomma det och hur ska vi göra? Nu har det ju också visat sig att Jämlikhet är bra för alla i samhället och för den globala samhälliga sociala utvecklingen. Ändå finns det ingen riktig vilja eller någon makt att förändra dagens situation. Varför kan man undra sig? Många hoppas på fackföreningarna, men jag har nu genom egna erfarenheter förstått att den vägen aldrig kommer att lösa några problem när det gäller jämlikhet och lika lön för lika arbete mellan könen. Jag har själv blivit drabbad av lönediskriminering och vet hur ingrott och cementerat det är.
Den enda lösningen verkar vara lagstiftning som också visat sig fungera. I Norge har man lagstiftat om representaion i styrelser att det ska vara 50 % lika mellan män och kvinnor. Det har visat sig vara en succé och är ett föredömme för andra länder att ta efter. Sverige som ju ska vara världens mest jämställda land har mycket att se upp till här.
Varför har vi inte jämlika löner i Sverige? Jag tror helt enkelt att vi hoppas för mycket på fackföreningarna att de ska åta sig att lösa den frågan. Sådana förväntningar har också funnits när det gällde andra frågor på arbetsmarknaden och arbetsplatserna. Det har nu visat sig med facit i hand att det inte fungerat. Fackföreningarna är splittrade och ingen garanti för jämlikhet. Socialdemokraterna tillsammans med Olof Palme lagstiftade om hela den arbetsrätt som vi har idag och som är mycket omfattande och helt outstanding om den skulle följas och tillämpas fullt ut. Varför gör man inte det?
Det enda jag kan komma på är att det kostar för lite! Ingen bryr sig när det är så enkelt att kringå den lagstiftning som finns. Man har försökt i åratal och i decennier att utbilda, informera och bilda fackföreningar, politiker och arbetsgivare men inte lyckats. Nu har det till och med kommit en omfattande forskning på området som Richard Wilkinson och Kate Pickett skrivit som heter ”Jämlikhetsanden”. Den överraskar eftersom ojämlikheten visar sig drabba inte bara de fattiga utan alla. Även de rika får betala ett högt pris i form av sämre hälsa och kortare liv.
Jämlikhetsanden presenterar en omfattande forskning och statistik från 21 rika länder, däribland Sverige – som visar hur graden av ojämlikhet i ett samhälle påverkar hur vi mår både fysiskt och psykiskt; hur länge vi lever; hur vi lyckas med våra studier; hur vanliga tonårsfödslar är; hur utbredd fetman är; hur mycket kriminalitet och våld som finns; hur stor den sociala rörligheten är, med mera.
Trots den förfärande verklighet som synliggörs har boken ett hoppfullt budskap. De nya kunskaper som ges om hur våra moderna samhällen fungerar är kraftfulla verktyg som kan användas för att vända den negativa spiral av ökande samhällsproblem, misstro och social oro som präglat västvärlden i flera decennier. Budskapet är att stora sociala förbättringar går att åstadkomma – för alla grupper i hela samhället – om politiken inriktas på det mest väsentliga: att minska ojämlikheten.
Jag har inga förväntningar när det gäller den Borgerliga Alliansen och med Nyamko Ana Sabuni vår jämställdhetsminister i spetsen. Hon verkar inte ha vare sig makt eller vilja att göra några förändringar. Tvärtom har det skett en tillbakagång de här 4 åren med den Borgerliga Allians regeringen med kristdemokraternas politik och budskapet som är tydligt att kvinnorna ska stå vid spisen och det är där de passar de bäst.
Min förhoppning går nu till den nya Rögröna Alliansen och kan bara hoppas att de vinner valet 2010. Socialdemokrater tillsammans med den Rödgröna Alliansen har en gemensam överenskommelse som bådar gott för fortsatt utveckling till ett mer jämlikt, rättvist och solidariskt samhälle.
Jag har knackat dörr tillsammans med Socialdemokraterna och det var en mycket rolig och givande kväll. Alla var jättetrevliga och det var inga problem att få kontakt. De flesta diskuterade flitigt och engagerat och var glada att vi kom. Det är helt klart ett uppdämt behov av politik och stor oro som finns för framtiden. Välfärden har ju moterats ned i historiska mått under de här fyra åren med den borgerliga Alliansen och vi har Europas näst största ungdomsarbetslöshet. Jag för att inte tala om nedmonteringen av A-kassan, sjukförsäkringen och den allmänna välfärden. Bostäder och framförallt jobben är de största frågorna som engagerar mest. Jag nu är det bara att kancka på till valet och tills vi får en ny rödgrön regering och kan börja bygga et nytt grönt folkhem. Knackeli knack knack!…….>>
Ja nu har lilla valrörelsen dragit i gång med dörrknackningar och andra aktiviteter och det börjar hetta till sig i valupptackten. Fredrik Reinfeldt har besökt Luleå dagen efter sitt möte med Obama i USA. Han hade besökt COOP och jag förstår att han måste vara desperat och att han känner att det börjar svikta. Maud Olofsson gör ett försökt till att höja sina oponionsiffror med ett program i TV 8 där hon framställs som den som fått dra det tyngsta lasset. Meningen är att man ska känna sympati och tycka synd om henne. Opositionen leder i oponionsiffrorna och det ser illa ut för Reinfeldt. De rödgröna har nu också ett starkt och vinnande koncept med det nya gröna folkhemmet som ska skapa jobb, infrastruktur och bostäder. Bilderna från dagens Sverige med ca 252 000 fattiga barn, enligt Rädda Barnens fattigdomsindex, nästan lika många som hela norrbottens befolkning, skyhöga siffror i arbetslösa ungdomar, näst störst i Europa samt skenande socialbidrag bådar inte gott för regeringen.
Ja så känns det att politiken har bottnat. Nu vet vi sanningen. Alla misstag som gjordes vid förra valet som socialdemokraterna nu har gjort upp med. Nej det var inte bra som det var då, men nu vet vi också vad den borgerliga Alliansens politik går för. Vi står nu här idag med ett samhälle som präglas av arbetslöshet, utanförskap och stängda dörrar. Det finns ingen möjlighet med den här politken att komma vidare med att lösa de problem som finns i sverige. Alliansen skyller allt på den förra regeringen och finanskrisen och vägrar ta ansvar. De tänker fortsätta med att ensidigt sänka skatterna för de rika, även om de lovar lite här och där just nu till bl.a. kvinnorna för att det är val. Det ska man nog inte lita på. Det har ju under dessa fyra år snackat mycket men det vi har fått se är en traditionell borgerlig politik som inneburit att man tagit från de fattiga och gett till de rika. Nu är det nog nu av den här sortens politik, klassklyftorna har ökat och välfärden har raserats i en omfattning som går till västvärldens historia. Man måste gå ända till andra världskriget i jämförelse. De enda som nu finns att göra för att få ett slut på detta är att byta regering.
De som har de rätta lösningarna är den rödgröna Alliansen. Kombinationen av Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet är en bra blandning och en utmärkt medicin. De kan fixa jobben, miljöeffektivsera och hantera klimatfrågorna samt är en garanti för ett mänskligt samhälle med en garantinivå i välfärden för sjuka, pensionärer, kultur, skolor och utbildning. De vill också satsa på infrastruktur, forskning och utveckling. Efter 90-talets kris gjorde socialdemokraterna det, man utbildade och byggde nya företag som gjorde att vi löste den stora arbetslöshet som fanns då genom att vi massutbildade i data. Det gjorde att nya företag skapades och tillväxten ökade, vi blev ett framgångsland för IT. Därför vet jag att de går att göra igen. Framtidens jobb finns runt om hörnet det behövs bara rätt medicin, vilket den borgerliga Alliansen inte förstår eller kanske till och med inte vill förstå. De tjänar på klassklyftorna och vill inte göra något åt dem.
Det är ett möjligheternas land som vi nu ska bygga i sverige. Ett land där alla har samma möjlighet och rättigheter till jobb, bostad och utbildning. Ett land där diskriminiering och utanförskap inte finns. Ett land där man bryr sig om de unga och de gamla och sjuka. Som präglas av solidaritet, tillväxt, utveckling, rättvisa och jämlikhet. Där den gemensamma välfärden utvecklas så att den lilla människan får hjälp med det den behöver.Alla behövs för att vi ska klara att skapa ett sådant land, ett land med tillväxt och positivitet. Var med och bygg detta land och rösta på de rödgröna!